Med viss stolthet

Godkänd på tentan och inga kompletteringsuppgifter!

Det bästa är att jag kan ta ledigt ett tag framöver istället för att använda jullovet till att plugga till omtentan. Jag behöver vila och stressa av såpass att saker och ting känns roliga igen.

Alla dessa måsten

Sonen: Mamma, lillasyster tänker förstöra mitt bygge!
Jag: Du får inte förstöra för storebror.
Dottern: Jag måste förstöra den!

Tunnelseende

Det är inte att rekommendera att skriva tenta efter en och en halv timmes sömn under natten. Och inte ens sammanhängande en och en halv timme.

Jag är officiellt ett vrak. Och dessutom osäker på om jag ens blir godkänd. Menmen. Nu en powernap och sedan middagsknyt på dotterns dagisavdelning.

Måndag

Tenta 8-13.

Jag har översiktlig koll men är osäker på om det räcker under tidspress.

På pluslistan

- Sonen är frisk igen.

- Dagen för mammas död är passerad.Det låter ju nästintill larvigt att haka upp sig på ett datum men jag blir låg ett par dagar den här tiden på året.

- Jag har fått ett positivt besked angående en närstående som inte är drabbad av något allvarligt, vilket jag varit riktigt orolig för. Vidare provsvar väntas men om det ändå skulle vara något är det så litet att det är behandlingsbart med en liten liten procedur.

Kvar att önska sig: Att studiemotivationen som försvunnit i de senaste dagarnas kaos återvänder å det snaraste inför sista rycket.

Skruttigt

Stora Skrutt är sjuk. I natt hostade han så mycket att kräksbaljan vid sängen fick tömmas 14 gånger. Jag införde två baljor och gick i skytteltrafik mellan sängen och badrummet.

Han är verkligen tuff på sitt ganska mjuka sätt. Han hostar tills han kräks; tårögd och tilltufsad. Sedan blinkar han bort tårarna och försöker peppa sig själv med att han kunde träffa mitt i prick i baljan den här gången också.

Älsklingsgubben.

Status 9 dagar före

Fokuserad, hårdpluggande och inte särskilt stressad.

Just nu känns det som att det enda studentvänliga upplägget på den här kursen är de två inläsningsveckorna. Terminens tre ämnen på ett bräde är ingen barnlek.

Upplägget har gjort terminen till det jobbigaste jag har gjort på länge. Men det är också anledningen till icke-stressen nu. Jag har helt enkelt lärt mig väldigt mycket juridik mellan svordomarna.

Krock

Sonen har en kompis hemma på besök. De leker med riddarna tillsammans.

Kompisen, uppenbarligen med mer traditionell syn på riddare: Vi ska döda draken!
Sonen: Nej, draken ska följa med oss hem till slottet och äta mat!

Värdelöst

En halv dag har gått till ingenting.

Var sjukt trött i morse. Med sjukt ont i huvudet som inte gav sig. En sådan där värk som inte går att bita ihop och ignorera. Som bäst lindras i ett tyst och mörkt rum under intag av värktabletter, vatten och koffein. Och vila.

Nu: ta igen förlorad pluggtid medelst turboläsning.

In i dimman

Idag har tentaplugget officiellt startat. Jag har tjuvtittat lite i böckerna i helgen, det ska erkännas, men nu är det den där kampen mot klockan.

Kommer jag hinna? Läser jag rätt saker? När kan man göra kväll med gott samvete? Kommer barnen känna igen mig efteråt?

Paus i vardagen

En sådan där man behöver när det är lite för stressigt i tillvaron och lite för mycket grått novemberblask.

Fredagkväll med bubbel och snittar hos god vän som firade födelsedag. Vuxna samtal. Barnvakt så vi kunde gå tillsammans. Nya ansikten och gamla bekanta.

Upplyftande.

Mordisk

En bok jag behöver för att förbereda ett föredrag ska finnas i två ex på juristbibblan. Det gör den inte. Bägge är försvunna (läs: stulna eller gömda).

När man redan är ganska stressad är det ett väldigt dåligt besked.

Tack och lov för Bamse

Svärden glömdes när riddarna hjälptes åt att förklara för draken att om den följde med hem till farmor skulle den få köttbullar.

Kalasfrisyren

Nybliven fyraåring

Födelsedagströja i älsklingsfärgen lila samt en Duplobrandstation. Det har varit full utryckning i vardagsrummet sedan i lördags.

Skörd

Posten gjorde mig glad.

Dels ett antagningsbesked innehållande precis det jag ville vilket innebär att nästa termin kommer idealisten i mig få näring samtidigt som jag lär mig mer förvaltningsrätt.

Dels så kom ett paket med rengöring och ansiktskräm. Webshoppens design är inte precis flärdfull men de levererade snabbt och säljer bägge märkena.

Iakttagelse

Det är oerhört svårt att somna på kvällen den sista dagen man är tre år.

Täcke över huvudet tack

Riktigt dålig dag.

Jag är golvad av novembermörker och regler om vem som får vad efter en exekutiv försäljning av en utmätt fastighet. Det är dessvärre inte roligare än det låter.

Så är jag sur på en i basgruppen som inte lyfter ett finger och som vi liksom dragit fram genom de senaste veckornas seminarier. Nu när vi andra är trötta så vore det trevligt om det återgäldades, men icke.

Och så är jag sur på mig själv som faktiskt kände av kvällen föres roligheter dagen efter i början på veckan så dagen efter blev ineffektiv. I det ligger en viss känsla av orättvisa. Jag var mycket måttlig under kvällen så det var både obegripligt och oförtjänt.

Catching

Det är en likadan lägenhet som vår till salu och budgivningen är i full gång. Och med full gång så menar jag verkligen det. Vi flyttade in för två och ett halvt år sedan. Nuvarande bud ligger sådär 80 % över vad vi betalade.

Innan man sätter alldeles i halsen ska man tänka på att det är en bostad med låg insats/hög avgift så i absoluta tal blir det inte så galet som det låter. Och deras lägenhet är mer pimpad än vår. Men utan att dra alltför höga växlar på det hela så kan man väl konstatera att vi har utrymme för att renovera litegrann utan att få ekonomiskt ont i magen.

Självklarheter

På barnens dagis pågår ett föräldrastödsprojekt.

Idag under titeln " Att forma trygga och kompetenta barn" har vi fått lära oss att det är bra med barn som har god självkänsla och visar andra respekt.

Jag är kanske orättvis men jag tyckte det var mycket självklarheter - som att det är bra med beröm - och mycket fina ord (god självkänsla är väl ett mål snarare än ett medel) och därför ganska innehållslöst.

Fast det är klart, har man återkommande konflikter som börjar med tjat och sedan spårar ur, så är det väl bra att bli påmind om att det är effektivare och blir trevligare stämning om man uppmuntrar fram rätt beteende snarare än att tjata bort ett felaktigt.

Nattlig promenad

Sonen tassar ofta in till oss på nätterna, medförande napp, kudde och täcke som grundutrustning. Ibland går han ett extra vända efter tilläggen: vattenglas, flodhästen Viggo och nallarna Björn och Björnis.

I natt var han ovanligt klarvaken så jag frågade om han drömt något otäckt eller om det kändes konstigt i kroppen; om det var därför han kom in till oss.

- Det är för att jag tycker så mycket om dig, mamma!

Om varför det till efterrätt serverades kondisbakelse

Stora Skrutt var preppad och peppad. Är man nästan-fyra-år är det duktigt att köa lugnt och stilla i två timmar för ett stick i armen.

27 minuter av mitt liv

11.20 Gott om tid att printa och skicka in min PM för plagiatgranskning.
11.25 Printat och klart. Försöker logga in på studentwebben.
11.27 Ser ett par missade typon. Försöker printa igen.
11.28 Skrivaren strejkar. Startar om datorn. Tar på mig ytterkläderna.
11.30 Inser att jag inte sparade ändringarna i dokumentet. Ändrar igen. Sparar.
11.31 Printar. Skickar iväg till plagiatgranskning.
11.33 Hoppar och svär. Printstatus: Sidan 3 av 6 klar.
11.35 Printstatus: Sidan 6 av 6 klar men: a) Inser att bussen redan åkt, b) det regnar ute, c) att jag kommer komma till Juridicum plus minus fem minuter runt 12.00 och hoppas på rätt sida om klockslaget.
11.36 Turbocyklar. Tittar på klockan och ser att det bör vara lugnt tills jag minns att min klocka går efter. Oklart hur mycket.
11.38 Kör om bussen jag missade.
11.47 Kliver in på Juridicum och inser att jag har slagit personligt rekord i turbocykling till PM-inlämning.

Adrenalinkicken man får av att inte veta om man kommer hinna eller inte och när inte betyder max ett poäng av fyra och man är rätt nöjd med slutversionen och har en bra magkänsla vad gäller poängen. Den adrenalinkicken är rejäl.

Vändning

Plötsligt lyssnar de andra på mig utan att avbryta.

Hela basgruppen PM-stressar och jag är den som har varit bäst förberedd på basgruppsmötena. Man kan säga som så att i takt med att mina lösningar har visat sig hålla på seminarierna har respekten ökat. Det har liksom inte gått att missa att det är mitt arbete som har dragit runt oss de sista dagarna.

Irritations i irritationsmomentet är som bortblåst och jag börjar se människan bakom. De senaste dagarna har det kommit fram en ödmjukhet jag inte märkt tidigare.

Ångest

PM-ångest alltså.

Ämne: mångkulturell familjerätt. Går det att mellan makar avtala att sharia ska gälla deras inbördes förhållande i Sverige och skulle ett sådant avtal stå sig vid en domstolsprövning?

Ångesten rör inte ämnet som sådant, jag har rätt roligt och spånar vilt även om det känns oetiskt att försöka få ett rättsystem från rymden att bli gällande på i många fall den kvinnliga makens bekostnad. Vanligtvis brukar man jobba för mänskliga rättigheter, inte mot.

Ångesten handlar om att jag saknar en hjälpreda som liksom fångar upp de goda idéerna och gör en grundlig rättsutredning komplett med fotnoter och källor.

Tvååringen

Stor nog för att pyssla med pärlor och har tålamod att med viss assistans bygga en liten pärlplattekanin.

Också stor nog för att utöka vardagsrumsbuset från otillåten soffhoppning till otillåten bordsdans.

Vackert

Jag tog en fråga som ingen annan kunde och glänste lite. Sedan fick jag en följdfråga och det tog stopp. En som kunde följdfrågan var irritationsmomentet, som fick en följdfråga varpå det tog stopp.

Vi fick ögonkontakt. Ett ögonblick av samförstånd och ett leende.

Moget

En bra sak med irritationsmomentet är att jag blir ovanligt sugen på att sätta det på plats.

Sätta på plats går förstås inte med såna människor som inte lyssnar men man lär sig mycket juridik när man behöver kunna dra en paragrafhänvisning snabbare än Lucky Luke hittar sin puffra.

Nightmare before Christmas

Resten av terminen tillbringas i samma basgrupp som ett stort irritationsmoment.

Två år

Lilla Skrutt provskuttar födelsedagspresent. Stora Skrutt provbygger i bakgrunden.

Hjärtat i halsgropen

Fick ett telefonsamtal i morse. Det var läkaren som ringde.

När en läkare ringer hem trots att besked inte väntas förrän vid återbesöket om fyra veckor så tänker jag att jag har cancer. Jag tänker inte att jag måste tillbaka för ett nytt prov eftersom läkaren kryssade i fel ruta på beställningen till labbet.

När man är lycklig över att inte vara döende trots allt är det svårt att bli irriterad över en petitess som att klämma in ett nytt besök i ett fullspäckat schema.

Mer fyra år än tre.

Sonen är lyrisk över en gul lördagsgodisbit: Det var citron utanpå och nästan grädde inuti och det var det bästa lördagsgodiset!
Jag: Vilken tur att vi tog två sådana bitar då!
Sonen: Ja, för då får lillasyster också smaka en och det tycker hon är jättegott tror jag!

Invasion

15 vuxna
6 barn
Åldersspann 11 månader - 90 år.

Om jag räknat rätt.

Det blir fölsefika för Lilla Skrutt och sedan middag för långväga och övriga hugade.

Morgonhumör

Man blir vare sig piggare eller lyckligare av att klockan är fem istället för sex.

Dagens tips

Yr i mössan.

Läsvärt, tänkvärt och andra livsval än vad jag själv gjort.

Om

Om man just har gjort en biopsi och har ett hål rätt in i benet och benet är omplåstrat och man är klädd och klar och läkaren kommer på att man borde fotografera inför återbesöket eftersom det inte är samma läkare man ska till. Om man då tar bort förbandet så sprutar blodet.

Om det händer och en av ens värsta fobier är öppna sår så har man inte haft den allra bästa morgonen i sitt liv.

Tvåårsdagen

Lilla Skrutt hade en lyckad födelsedag minst sagt.

Ballongerna i köket och marsipan-lilla-snigel-akta-dig på tårtan var den stora succén. Dagispersonalen berättade vid hämtningen att hon pratat oavbrutet om dem hela dagen.

Huvudpresenten var en babydocka med blundögon och oväntat trevlig uppsyn, därtill en bok med Nicke Nyfiken och ett gäng kaniner, tre bilar från storebror, ett litet Duploflygplan och såpbubblor.

På kvällen festlig gourmetanrättning bestående av varmkorv, pommes och ketchup.

I morgon är det ingen vanlig dag

Paketen är inslagna, tårtan förberedd, köksbordet är findukat till födelsedagsfrukost. Blommor brukar vi ha men jag tror Lilla Skrutt tycker det är festligare med ballonger.

Borsten mitt i handen

Fullständigt ansvarslöst av lillasyster att åka på kryssning just när jag behöver hjälp med en nonchalant det-här-var-väl-ingen-konst-knut i nacken.

Men allvarligt, hur svårt kan det vara?

Jättejätteroligt

Nationen byter inspektor och det är en stor sak som firas med baluns för att hedra både avgående och nyvalde. Hon som avgår satt som inspektor under mitt kuratorsår och därför känns det fint att vara med. Och så vet jag att flera av de käraste nationskompisarna ska gå och det är sådana som det inte finns tid eller ork att styra upp umgänge med utanför fejjan som livet ser ut nu.

Dessa beslut

Jag ska visst på bal i morgon. Fick en återbudsplats idag. PM-paniken ersätts sakta men säkert av "vad-ska-jag-ha-på-mig-på-gasquen"- panik.

Efter att ha konstaterat att klänningarna senast användes för åtta år och fem kilo sedan blev jag rätt överraskad när trots allt två olika uppsättningar passar hyggligt.

Nu är frågan: svart tvådelat safe card eller blommig vintage där passformen är bra men färgen inte klockren?

Och där sprack det

Arg som ett bi.

Vi lämnar in PM på måndag. Betygsgrundande, alla springer som skållade råttor och hysteri råder på bibblan. Jag ligger hyfsat i fas. Med effektiv morgondag och helgen som bonus borde jag behålla förståndet. Jag har bra planering. Eller hade.

I kväll fick vi mejl från kursledningen att nästa veckas onsdagsseminarium är tidigarelagt till måndag. Obligatorisk närvaro. Är man inte förberedd får man inte närvaro och måste skriva extrauppgift för att klara kursen.

Jag offrar gärna nattsömnen en kväll om det krisar med PM-skrivningen men jag vägrar sitta på nätterna för att förbereda en seminarieuppgift bara för att schemat ändrats med larvigt kort varsel.

Orka liksom

I morgon hoppas jag blir sista rycket med PM-skrivning.

Har ett utkast som visserligen är inlämningsbart men inte kommer ge några höga poäng. Det beskriver ämnet men jag behöver göra någon slags analys också.

Den dåliga nyheten är att jag i så fall kommer dänga grundlagen i huvudet på alla mina källor och källor brukar oftast ha koll på grundlagen så nånstans undrar jag vad jag har missat som de har koll på. Den goda nyheten är att den analysen kommer ta stort utrymme vilket gör att jag måste skära bort ett stycke som handlar om en grej jag inte förstår. Och det syns på texten att jag inte förstår. Den är skriven på ett stapplande "jag kan inte gå utan en källa att stödja mig på"-vis.

Om två månader precis vid den här tiden har jag jullov.

Magiskt

Lilla Skrutt vill så väldigt mycket vid läggdags.

Titta på Wall-E, läsa Emmas dagis, Max boll eller just den Mulle Meck som är återlämnad till biblioteket. Äta lördagsgodis. Dricka vatten. Få popcorn och glass. Leka med Lego, bilar, dockan, elefanten, stora nallen eller anything Stora Skrutt håller på med. Egentligen anything orimligt.

Allt som inte går igenom följs av ilsket vrål. För sova, det vill hon inte.

Igår fick hon lägga sig halv sju istället för åtta och då lät det annorlunda: Jaaaaaa, lägga sig! Varpå Lilla Skrutt springer till sängen, blir omstoppad, och somnar tyst med leende på läpparna på 30 sekunder. Jag klockade. Sedan sov hon hela natten.

Fast

Det är kanske inte så farligt ändå. Äkta maken sa just att jag inte har problem med mörka ringar under ögonen, åtminstone inte när han jämför med hur det är när jag verkligen är trött.

Inte helt objektivt men sött.

Mirakel på tub efterlyses dock fortfarande.

As good as it get's

Det bästa ögat. Med concealer. Att sova mer är bara att glömma. Finns det inget mirakel på tub?

Vrak

Hemtentan var inte min brajtaste stund på juristlinjen om jag säger så. Första halvan av svaret är helt okej, mitten går att läsa jättefort om man håller andan och sista stycket skäms jag för.

Nu är nästa stora en PM som ska in om en knapp vecka och som jag skulle ha börjat med på allvar i morgon för att slippa magont. Bägge skruttarna har blivit sjuka så det blir ändrade planer. Det är dundersynd om barnen som är ynkliga men en liten liten mörk en på axeln tycker det är otroligt smidigt att tajma vabben med planeringsdagen på dagis som av en slump infaller i morgon.

Planen för kvällen är gårdagens True Blood, en kaka och nyponte.

Surt

Sitter fast 11 timmar in i hemtentan, uttråkad som få och utan relevans i svaret.

Mest irriterande är att jag har skrivit ett superstycke, känt mig dundersmart och sedan kollat efter referens till en grej jag påstått. Den referensen visade sig finnas i en bok som inte ingår i kurslitteraturen och därför inte får användas. Utan referensen faller hela grejen.

Fastnat

Sitter fast i början av en 26-timmars hemtenta. Uppgiften är bra men bred och jag har svårt att få grepp om den. Är helt enkelt inte alls sugen på att skriva 10 000 tecken om hänsyn till den fria konkurrensen i den immaterialrättsliga lagstiftningen. Trots att det är en sådan där övergripande och lite rättspolitisk fråga jag gillar.

Inlämning i morgon klockan 12.

Åka pulka

Lilla Skrutt, oktoberoptimistisk och rymningsbenägen i nya stövlar och storebrors mössa.

Beröm

Sonen: Pappa! Vad fint du har städat i hallen!

Tio minuter senare:

Sonen: Pappa! Du har städat för fint. Jag kan inte hitta mina skor!

Förutseende

Nu är det här ju inte en shoppingblogg men jag har gjort världens smartaste. Reafyndat till de små: lite användbart på en gång, lite användbart när de har växt till nästa storlek och så något till julklappshögen.

Dagens ursäkta vad sa du?

Här ska snart skrivas PM. Dessa ska sedan skickas till namnet under på grupplistan för peer-review. Studenten som ska reviewa mitt tittade på mig uppifrån och ner:

-Bara så du vet. Jag brukar inte vara särskilt snäll på sådana här saker.

Paradoxalt

Nattens sömn: 9 timmars ostörd.
Dagens form: tröttare än någonsin.

Dagens ytliga insikt

En tröttdag blir väldigt mycket bättre i en blommig klänning.

Kvällens plan

En ny pocket ( för övrigt med en tjugas spontanrabatt för att jag fick vänta länge i kön).
Ett glas rött.
Alla sover gott hela natten.

Anspråkslöst men underbart i all sin enkelhet.

Häxan surtant

Basgruppen.

Detta är långt borta om man säger så.

I stället är det en studie i förlegade könsroller. Tre av varje sort. Killarna avbryter eller lyssnar dåligt för att sedan en stund senare upprepa det man just sagt och få de andra killarnas beundran över det smart tänkta. En av tjejerna gör mig vansinnig eftersom hon slutar lyssna på den som blev avbruten och istället vänder sig till den kille som avbröt. Eller så slätar hon över så fort jag argumenterar emot vad någon av killarna just sagt.

Den andra tjejen och jag hjälps åt så gott det går. Släpper in varandra och påpekar så o-otrevligt det går att den andra just sa, utan tillägg av vilket du hade märkt om...

Men det blir en hög tröskel att ta sig över för att ta plats. Resultatet blir att jag blir tystare. Överväger om det jag har att säga är tillräckligt viktigt för att orka ta fajten.

Som en mört

Gomorron mamma! Har sovit gott! Hela natten! meddelade Lilla Skrutt glädjestrålande klockan halv sju i morse.

Jag konstaterar att det uppenbarligen finns olika definitioner på att sova gott och att min och dotterns ligger ganska långt ifrån varandra.

Olika åsikter

Lilla Skrutt har äntligen somnat men pratar i sömnen: Komma upp!

Oinspirerad

Jag har svåra motivationsproblem och vill inte alls gå den här kursen. Jag vill ha gått den eftersom man måste för examen men det är inte samma sak.

Jag längtar till jul.

Tjat deluxe

Sonen (med exakt samma peppröst jag använder för att få honom att göra något han inte vill): Mamma, om du provar att leka med bilar så tycker du nog det är jätteroligt!

Efter åtta sekunders eftertanke:

Sonen: Om du provar att leka med bilarna med mig så kommer du nog inte känna dig sjuk sen!

Ett gnälligt

Feber och ont i halsen. Halsen har bråkat en vecka men febern är ny.

Under september har vi hittills inte haft en enda dag då alla varit friska samtidigt. Även om barnen är dagisclearade så sätter sig snuva och hosta på nattsömnen. Och sover inte Lilla Skrutt sover inte jag. Och det funkar inte i längden. Inte den här terminen.

I våras var vi sjuka rätt mycket men kursen jag gick då hade mer luft i schemat. Nu har vi undervisning som ska förberedas varje dag i veckan. Tre seminarier som tar ungefär en arbetsdag att förbereda per styck och så två rättsfallslektioner som tar en halv dag styck. Bara det är en 40-timmarsvecka tillsammans om man inkluderar undervisningstiden. Därutöver ska litteraturen läsas in och PM skrivas och ibland är det en föreläsning.

Närvarokravet är högt. Två seminarier i varje ämne kan man vara borta från, därefter får man gå om kursen. Oavsett skäl till frånvaron. Är man borta mer än en gång får man skriva en extra PM som kompensation.

Äntligen

Lösningen på detta är för övrigt Cheap Monday.

Multitasking

Fylla hjärnan med relevant juridik och tillvaron med flärd samtidigt, går det?

Svar ja. Hos frisören.

Nästa hållpunkt

Utmattad på en nivå som inte skådats sedan värsta spädisperioden.

Det är galet tempo på kursen. Och det rimmar illa med dagisvirus och Lilla Skrutts svårt-att-sova-period.

Ljusningen nu är jullovet 14:e december.

Karaktärsfast

Vampyrerna skyr studieflitens lampa liksom dagsljuset. Här handlar det om pälsar, stulna bilar, trasiga bilar, harar, älgar och andra lösören.

Motgång

Trött, sjuk och fick ge upp efter halva dagens att läsa-lista. Jag orkade inte mer. Bokstäverna flöt runt på sidan och cykeln vinglade betänkligt på hemvägen.

Det är en helt vanlig förkylning, dessutom en vecka gammal, så jag förstår inte varför den beter sig så här.

Något helt annat

Var sjutton hittar alla sina svarta stuprör? Jag tycker det är tomt tomt tomt överallt.

Första dagen på kursen

Föräldrapolicyn gäller bara obligatoriska moment.

Följaktligen har jag haft en dag som om jag vore ensamstående hade inneburit 11 timmar på dagis för barnen.

Första föreläsningen började 08, sista slutade 18. Trots att jag har läst så ögonen blöder däremellan så har jag två timmars jobb kvar ikväll för att vara förberedd på seminariet i morgon.

När det vore bra med Gud

Idag är det tungt.

Det finns en runt oss som så allvarligt sjuk att hon inte kommer bli bra. Hon är i vår ålder och har två små barn. Hon befinner sig på hospice.

Jag vill inte tänka på det men det går inte att låta bli. Utöver rädslan för att dö, smärtor och ångest så ska hon förhålla sig till att tvingas lämna barnen. Att inte se dem växa upp; oron över deras saknad. Det minsta barnet är så litet att det antagligen inte kommer minnas henne.

Jag är förvånad över hur dåligt jag mår. Det är inte min sorg.

Äntligen

På onsdag! På onsdag! På onsdag!

Jag har alltså inte sett ett endaste avsnitt. Förväntningarna är enorma.

Längtan

Jag längtar till kursstart. Och det är jag glad för. Det har svängt på några dagar bara.

Förra veckan ville jag ingenting, minst av allt bestämma mig för vilken kurs jag skulle gå men nu när beslutet är avklarat och höstdoften anas i luften är jag sugen på att sätta i gång igen.

Ny modell

Jag har provat kex av ren nyfikenhet och kände uppriktig sorg över att lägga tillbaka dem på hyllan. Min rumpa såg liksom ny ut i dem.

Fast, det kan ju ha andra förklaringar också. Till exempel att jag har kommit in i en träningsrutin som fungerar och jag har fått öka vikterna på maskinerna i gymmet. Och numera orkar jag köra ett medelpass konditionsmässigt. Styrkan saknas fortfarande i vissa delar men är på gång.

Fast det är ju en hyfsad morot förstås, att få kex när målvikten är nådd (och då kommer ju mina nuvarande brallor vara lite mera loosefitted än jag gillar så då behöver jag ju nya jeans).

Ingen överraskning

Vet inte vilken kurs jag ska gå i höst.

Väljer mellan två och det finns stora fördelar med båda. Och ett visst risktagande med att välja bort någon av dem. Olika fördelar, olika risker.

Jag får verkligen ångest av att välja.

Syskonkärlek

Barnen har varit ovanligt svårsamarbetade de senaste veckorna.

Lilla Skrutt kan själv, vill själv och ska ha själv. Stora Skrutt är inte alls med på noterna när det är dags att göra vare sig roligheter eller nödvändigt ont utan springer och gömmer sig så man får hämta, under tiden man räknar till tio riktigt långsamt för att inte gå bananas.

Sonen är tack och lov för det mesta snäll mot sin lillasyster och ger henne tips och goda råd om hur man bäst förhåller sig till omvärlden i olika situationer. Lite som en livscoach ungefär.

Sonen: Lillasyster, när pappa säger att du ska borsta tänderna ska du springa och gömma dig så fort du kan! Okej?

Temporärt skrivstopp

Är orolig för vanvården den här bloggen utsätts för.

Internetuppkopplingen har varit bristfällig, mobilbloggandet har jag inte orkat lära mig och min hjärna har tagit semester.

Just det sista är lite synd eftersom jag har ett nytt ambitiöst projekt: stressläsa en terminstenta på två veckor. Går det så går det och då kortar jag studietiden med ett halvår. Går det inte så måste jag ändå lära mig det nångång.

Oväntat hurtig

Jag bestämde mig för att se vad som kan hända med formen på två veckor om man anstränger sig lite. Är normalviktig men har några otrivselkilon att jobba på.


Har powerwalkat samt kört lite styrkeövningar varje morgon den här veckan, oakttat ösregn och morgontrötthet. Och har lagt in små små joggingsekvenser i promenaderna. Första gången orkade jag två med blodsmak, nu sex sekvenser med ren Colgate.


Maten då? Är rätt så strikt. Har gått tillbaka till min pregravida kosthållning med fisk och vegetariskt och kostregistrerar gratis på matdagboken.

Trötthetsindikator

Dagens lunch: korv och pulvermos. Orkar inte ens koka pasta.

Bortskämd med barn som sover bra för det mesta blir jag liksom knäpp av att natta om varannan timme.

Survival of the stickest

Konstigaste myggobservationen hittills: kulverten under sjukhuset.

Syskonkärlek 15

Lilla Skrutt: Dumma dig!
Stora Skrutt: Lillasyster, ingen är dum. Dumma dig!

Sommar 2009

Med en schysst flugsmälla slår man myggen med häpnad.

Född diplomat

Sonen om en bekants barn:

"Det ska bli roligt att han kommer och det är inte det att jag tycker att han är dum men han är väldigt busig".

Det går bra nu

Jag har klarat tentan! Ett poäng över godkäntgränsen men betyget blev tack vare PM och oppositionspoäng ett Ba.

Jag kan ärligt säga att jag är nöjd med min insats den här terminen. Det är klart att det hade varit roligt med högsta betyg men Ba:t är rättvist och rimligt med tanke på hur lite av inläsningstiden till tentan jag kunde utnyttja.

Kärlek

Vissa hus spelar det ingen roll hur länge man är borta från.

Man känner igen golvknarr och dörrgnissel, vet vilken knyck man ska använda för att stänga dörren till spökvinden på första försöket trots att man inte längre skyndar sig med hjärtat i halsgropen innan man rusar ner för vindstrappan till de vuxnas trygga sällskap. Det doftar välbekant. Golven känns lika under barfotafötter nu som då.

Morfar som stod för en del av magin med huset är borta sedan tio år. Mamma som styrde upp att släkten samlades finns inte heller.

Men vanan att umgås är svårbruten och vi har hittat en form som funkar trots frånfälle och födelse.

Det var en underbar midsommarhelg.

Sådärja

Efter en tupplur och insikt om att dottern inte är kräksjuk (även om dagens uttryck är "blåbärsyoughurtkräks-blä") känns det bättre.

Lägsta

Humöret är uselt, ingenting går som det ska och jag vill bara lägga ner.

syskonkärlek 14

Dottern är ledsen, sonen har snabbare än blixten (dvs ännu snabbare än Blixten) krupit in under köksbordet.

Jag: Vad var det som hände?
Sonen: Jag orkar inte prata!
Jag (ändrar infallsvinkel): Varför tror du lillasyster blev ledsen?
Sonen: Hon brukar bli ledsen när jag slår henne.

Hur ska detta sluta?

Dotterns vokabulär vittnar om en allt större självständighet.

Akta! Mammla neer! Illa sej!

Usch och blä!

och slutligen: Dumma mamma!

Verkligheten som den ter sig

Sonen hittade på låtsaskompisar till mig idag och sedan åkte hans låtsaskompisar och mina i varsin bil till havet och badade och hade picknick tillsammans. Mina hade bakat bullar och sonens tagit med saft och kaffe.

Såvitt jag vet var det en lyckad utflykt.

Rädslor

Sonen var länge enormt rädd för noshörningar.

Dottern är rädd för sniglar. Jag misstänker starkt "Lilla-snigel-akta-dig-sången och att hon tror att det är hon som ska akta sig för snigeln och inte tvärtom.

Kvällens tema: upprepningar

Söver om och söver om och söver om.

Lyckligtvis är inte Lilla Skrutts kanin lika lättväckt.

Den har nämligen extrema problem med sin kroppskontroll och ramlar ur sängen oftare än vad som med rimliga mått mätt kan vara hälsosamt och varje rammel är förenat med smärta så stor att både Lilla Skrutt och jag måste blåsa för att det ska bli bra igen.

Långsiktiga planer

Maken säger till sonen ganska bestämt att sluta köra på honom med gåvagnen.

Sonen: När jag blir stor vill jag inte vara med dig! Bara med mamma!

Bakad

Som i nybakad student alltså. För en sådan ska vi hämta upp snart.

Trots regn känns det finfint: tentan skriven och antingen kommer jag få ett hyfsat betyg eller bli underkänd. Inte bara godkänd. Om jag har räknat rätt.

Man samlar betygspoäng under terminen och jag har med mig rätt mycket eftersom jag presterat bra på uppsatsen.

Tentan var inte klockren men med godhjärtad rättning så kan det gå vägen.

Vardaglig spänning

Kvällens drama var det panikartade sökandet efter kårlegget* som befann sig spårlöst någon annanstans.

Slutligen återfanns det. Inuti en leksakslastbil. Längst in under soffan.

Jag borde ha lyssnat bättre på Lilla Skrutt som när jag tänker efter faktiskt berättade vad hon gjorde: Mamma dä labiiilen! Mamma vaaj äj?

*måste tas med vid tentamen

Inte bra

Jag har föraningar beträffande tentan och de är inte av det bättre slaget.

Nu:

Packa en galet stor och tung väska. Vi får ta med all litteratur och egna anteckningar så det blir kanske till och med två väskor.

Fundera på om jag vill ta en dyblöt cykeltur i morgon bitti eller lita på Uppsalabuss tidspassning.

Less, oh så less

I morgon tentar jag och efter det känns det nog bättre.

Den däringa hetsen

När jag började plugga igen svor jag liksom dyrt och heligt på att inte bli betygsfixerad utan vara nöjd med att bocka av poängen och ta examen.

Nu sitter jag lik förbaskat och väger en förstörd sommar mot ett dåligt betyg. Inget av alternativen lockar.

Avslutningstider

På sonens avdelning har skramlingen till den gemensamma personalpresenten gått överstyr.

150 kr per barn var första förslaget. De fyra fröknarna skulle få presentkort på en restaurang.

Vad hände med en tjuga och blomsterkvast?

Dag 11

Fortfarande ont i halsen och öronen. Ingen som helst ork.

Tillkommit: ögoninfektion och hosta from hell.

Hejdå sommarledighet, hejhej augustitenta.

KH-helgen

Äkta maken - omtänksam som vanligt - tänkte att jag skulle uppskatta att få tentaplugga i lugn och ro så han tog med sig barnen på äventyr med hemkomst söndag.

Nu kommer barnens farföräldrar få lyssna på dotterns nya: treordsmeningar. Sonen ser fram emot att få lattja med Falukusinerna och att träffa sin farfar och farmor som han längtar efter ganska ofta hemma i Uppsala.

Mycket vill ha mer

Först blev jag jätteglad för en sjua. Sedan när jag hörde åttakandidat blev jag ändå lite besviken över att inte ha fått en åtta.

Men kritiken var befogad. Jag hade i princip inte letat egna rättsfall utan enbart gått via hänvisningar i litteraturen och det är klart att det bör synas i bedömningen.

Point taken.

Härmed geniförklarar jag mig

Oppositionen är gjord. Jag hade ju det här att brottas med. Läraren gav mig högsta möjliga poäng på oppositionen, och förklarade det med att det är oerhört svårt att opponera på en uppsats med stora brister men att jag gjorde det bra.

Min PM då? Man kunde få som minst 2 poäng och som mest 8. Jag fick 7. Läraren sa att det var en 8-kandidat men att jag skulle ha letat duktigare efter rättsfall för full pott.

Jag är otroligt glad och stolt!

Läsvärt

Om Vojakkala.

Den där norrmannen

låter väldigt mycket som Elias & the Wizzkids. Om man tänker bort fiolen.

Retfullt

Jag har vaccinerat mig mot influensa.

Om att tycka synd om sig

Paracetamol i kombo med ibuprofen tar inte ner febern längre än till 39 grader.

Men jag blir ompysslad ordentligt åtminstone och är för sjuk för att ha tentaångest.

Alltid något.

Uppgiven och stressad

38 graders feber, huvudvärk, muskelvärk och ledvärk trots febernedsättande/smärtstillande. Skulle inte Ipren lindra just det? Är jag lurad av en trallande värktablett?

Nu har jag tentaångest på riktigt. En veckas studier har precis försvunnit då barnen har varit rejält dåliga och nu kommer ytterligare tid försvinna.

Vad göra?

Akta sågen

Jag är farligt nära att ta fram sågen.

Den PM jag ska opponera på är

full av stavfel, grammatiska fel, felanvända begrepp, satsradningar, syftningsfel; här och där så pass att det krävs omänskligt god vilja att begripa vad som menas.

dispositionen är så hoppig att det är svårt att hitta mer än små röda tussar av det som borde varit en tråd.

citat, käll- och notanvändningen har jag bara hunnit använda getögat på men rent allmänt är det inte så bra att lägga till egna funderingar mitt i citat, att hänvisa till litteratur utan sida och att inte skriva ut hela boktitlar.

uppgiften var att jämföra a) med b) och jag har fått en redogörelse för a).

ämnet är inte ordentligt avgränsat och den avgränsning som gjorts följs inte, vilket gör att slutsatsen innehåller saker som i inledningen sades skulle utelämnas.

Jag vet inte riktigt hur jag ska lägga upp det här utan att det blir totalsågning.

Nä men det här går ju inte

Ont i halsen och börjar känna mig varm.

Inte så konstigt med tanke på hur barnen mått sedan en vecka tillbaka men med stortenta bakom hörnet och oppositionen på tisdag finns ingen tid till att vara sjuk.

Akademisk mops

Det känns som att mopsa sig, det här med att opponera på andras PM.

Det är inte självklart innan man har provat men det är lättare att opponera på ett bra arbete än ett dåligt eftersom det inte får urarta till en sågning.

Jag är visst inte 20 längre

Igår hade vi ett roligt basgruppsmöte på lokal.
Idag har jag huvudvärk.

Sådärja

Stora barnskoinköpsrundan är avklarad och jag har hittat ett par värdiga ersättare till mina nu för stora Vagabondballerinas. Nämligen samma slags fast årets uppdaterade modell. Inga märkvärdigheter men fina inga märkvärdigeter.

Har också hittat ett par byxor i en sån fantastisk färg att det inte gick att motstå, trots att det är en linne - bomullsblandning och jag egentligen letade efter rent linne. Men färgen, färgen, färgen! Den är en sådan som inte bara matchar utan tar fram det bästa i färgen på topparna jag brukar använda.

Kvällens

Inte bra.

När går sorgen över? Oftast när jag tänker på mamma är det i presens, kanske på en lång resa, antagligen med möjlighet att läsa bloggen så att hon hänger med lite i vad som händer.

På den nivån fungerar det att tala med barnen om henne och att gå vidare med mitt liv.

Men sedan. Ibland. Så slår det mig att hon faktiskt är helt borta. Att jag aldrig mer kommer träffa henne. Och den insikten gör så jävla ont.

Allting stannar för en stund och jag är tillbaka vid dödskampen, eller livskampen snarare för hon ville inte dö, på sjukhuset de där sista dagarna med hennes smärta och tankar jag hade som jag har svårt att förlåta mig för. När det blev som värst och jag visste att det inte skulle gå ville jag bara att det skulle vara över snabbt. Inte för hennes skull utan för att jag tyckte det var så svårt.

Det är svårt att tänka sig henne som död trots att jag höll henne i handen en stund efteråt. Helt omöjligt att ta in att hon som var så nära och så larvigt nyfiken att det inte gick att hålla något hemligt inte har en susning om att hon fått en dotterdotter eller att jag har gift mig. Eller att sonen tycker att de sista byxorna hon sydde i en storlek som precis blivit lagom är jättefina. "Mamma, jag tycker min mormor är jätteduktig på sy såna här byxor!"

Ytterligare dagens

18-månaderskontroll: 12 kg och 82 cm lång.

Hennes framtida längd uppskattades till min på ett ungefär vilket innebär att hon kan spara mycket pengar på flitig syslöjdsnärvaro med tanke på alla kläder hon kommer få lägga upp. Om inte de vanliga kedjorna anammar den trevliga amerikanska modellen med petite-storlekar förstås.

Surprise

Lunchplanerna var osynkade så dottern fick dela en otroligt nyttig tallrik med mig.

Säkra kort: kyckling, youghurtdressing och tomat

Mer oviss utgång: quinoa

Dagens överraskning: rödkål och selleri

Den närmsta framtiden

Ett fåtal seminarier kvar den här veckan och nästa.
Opponering på uppsatsen om två veckor.
Tenta om en månad.

Idag ska jag göra en ordentlig arbetsplanering inför det som är kvar av terminen och efter det vet jag hur stressad det är befogat att vara.

Sista april

Sillunch i solen med hela familjen och bekanta i området vi bor. Barnen spelade fotboll när de ledsnade på att sitta med och det var en måttlig, eller snarare försiktig, tillställning.

Därefter Uplands galopp. Sol i trädgården, gamla vänner som man ser en gång per år och vis av ålder varannan lättöl, varannan mellanöl.

Det fina med sista april är att galoppen slutar tidigt på kvällen och även om man går vidare en sväng efteråt så är man färdig för hemgång vid åtta-niosnåret på kvällen. Med andra ord är man pigg dagen efter eftersom man kommer i säng så tidigt.

Apropå ordning

Här dreglas det över garderobsväggar och byråer. Och badrumsinredning och någon slags grej till barnrummet och till hallen.

Vi har inte särskilt mycket saker. Däremot har vi synnerligen dåligt med förvaring så det är en del som flyter runt vilket gör att mycket utrymme går till förvaring av sånt som borde ha en plats någon annanstans. Till oerhörd irritation från min sida varje gång jag städar.

Men jag tror att vi behöver börja med klädförvaring. Då kommer en kedjereaktion startas eftersom det frigör utrymme som i sin tur frigör utrymme och vips så är vi framme vid grundplanen att ordna ett arbetsrum i varmförrådet i anslutning till lägenheten och så kan barnen få varsitt rum.

De lider inte precis av att dela men rätt så trångt är det. Alltersom sonen blir pyssligare kommer han behöva ett skrivbord där han kan få ha sina ritsaker och pussel ifred från tvåårstrotset. Och ett bord ryms inte förrän tvåårstrotset flyttar från spjälsängen till våningssängen och det kommer inte hända förrän tvåårstrotset blivit sig självt igen.

Någonstans däremellan skulle jag bli lycklig över ett rejält badrumsskåp med speglar så man kan se en håruppsättning bakifrån och så jag får någonstans att ställa smink och allehanda piff som inte får plats någonstans.

Antivik

Jag är inte särskilt ordningssam.

Det brukade visa sig i garderoberna där allt hamnade huller om buller. Det spelade ingen roll hur noggrant jag vek och travade efter tvätt; när jag hade provat ett plagg och skulle lägga tillbaka det orkade jag inte vika om det. Och sedan måste jag nästa gång tömma allt för att hitta det jag skulle ha och det totala kaoset var ett faktum.

Jag har helt enkelt slutat vika. Jag kan inte hålla ordning på högar med ihopvikta kläder så jag har slutat försöka.

Jag hänger i princip rubbet, vilket också spar tid. Efter tvätt får överdelarna torka direkt på galge och när de är torra är det bara att hänga in i garderoben. Det ger bra översikt i garderoben och kläderna blir inte skrynkliga eller får vikveck.

Cravings

Kände mig hungrig, vilket är en bra sak.

Men det enda jag var sugen på var ravioli. Sådan där på konservburk, som mest liknar kattmat. Knappt anständig människoföda. Precis allt annat fick mig illamående.

Den äkta maken missförstod, vilket är fullt rimligt för konservmat brukar vi inte äta, och köpte färsk tortellini men det kan jag inte få ner.

Sonen och den äkta hjälten gjorde därför en trehjulingsutflykt till lilla kiosken för är det något man kan lita på att de har i matväg utöver pizza så är det mat i konservform.

Världen gungar fortfarande oroväckande men jag har sju raviolibitar i magen och det är ett framsteg.

Samvetsgrann

Lilla Skrutt går till sängs först. Säger godnatt till mamma, pappa och storebror. Och när persiennerna dras ner och hon sitter på armen och tittar ut genom fönstret mot lekparken på gården: Nattnatt gungagunga!

Kärlek

Äkta maken skulle varit på bartömning på Patricia igår men fick stanna hemma.

Idag har han promenerat iväg med barnen till stora lekparken i stadsträdgården så jag kan sova och må illa ifred.

Inte riktigt hur jag hade tänkt mig helgen men efter omständigheterna så bra det kunde bli.

Hakan i golvet

Det finns mitt ibland oss, de främlingsfientliga. Är det inte konstigt hur rätt så normala människor helt plötsligt visar sig ha de obehagligaste åsikter?

Och vad gör man? Helt plöstligt är man i en situation där man borde göra en kraftig markering och så blir det sådär socialt jobbigt och så väger man att kanske bli utfryst av gruppen mot att stå upp för sina principer och eftersom det inte är en film, och alltså inga applåder efter ett brandtal i slutscenen utan snarare just utfrysningsalternativet så nöjer man sig med att tala om att man inte håller med och att senare på kvällen blogga om det och undra om det inte är dags för världen att bli ett bättre ställe snart.

Trauma

Funderar efter dagens incident på hur någon kan motivera det pedagogiska värdet i att gå ifrån en tvååring i ett köpcentrum, gömma sig bakom ett hörn och låta ungen bli alldeles förtvivlad och rädd?

Har man koll på barnet, som föräldern hävdade, så hade man kanske kunnat presentera sig för gruppen människor som oroade sig över barnet, och för mig i synnerhet som lyfte upp, tröstade och började leta efter den förmodat borttappade föräldern. Borttappad. Inte förrymd.

Blame the blog

Tar ett blogginlägg som exempel. Jämför a) och b):

a) Jag var ute i god tid med uppsatsen. Men vart den goda tiden tagit vägen vet jag icke.

b) Mycket talar för att den tid som avsatts för arbetet, med avseende på dess omfattning och övriga vid tiden för planeringen kända omständigheter, torde kunna anses tillräcklig för att till angivet datum hinna färdigställa uppsatsen. Emellertid har det vid en närmare granskning framkommit uppgifter som medför att detta ställningstagande bör omprövas.

Korta meningar som dessutom ofta inleds med "och" eller "men" kan med fördel användas som stilistikt knep i bloggen. Funkar inte lika bra i en uppsats.

Nu

INLÄMNAD OCH KLAR!

PM-status

Brödtexten är klar för redigering och jag har hela morgondagen på mig!

Stora Skrutt

När prickarna närmar sig 40 är det nog läge att misstänka att det är annat än mygg som ligger bakom.

Deadlines amuse me

Jag var ute i god tid med uppsatsen. Men vart den goda tiden tagit vägen vet jag icke.

Försenat påskkort

En halv uppsats skriven, en halv kvar. Tre dagar till deadline. Jag börjar ana ett ljus i tunneln och tänker att i värsta fall blir jag slaktad av opponenten eller får lämna in en komplettering.

Påsken blev rätt så fin trots att min stubin är millimeterkort på grund av stress . Studieron ute på landet var oslagbar, ungarna lyckliga och släkten snäll.

Nu: offentliga upphandlingar och konkurrensrätt.

Få poäng i jämförelse med andra för helgen relevanta personer men ändå

Har förberett lämningar efter en viss påskgnagare, kokat ägg som barnen kan måla senare, ordnat målarfärg och en boll för utelek. Dessutom har maken fått sovmorgon.

Nu tar jag mina martyrpoäng efter knappa fyra timmars sömn och går och sätter mig med uppsatsen medan de andra firar påsk.

PM-zombie

Vaknade i natt alldeles skärrad. PM-skärrad that is.

Egentligen borde jag inte behöva vara så stressad. Jag har börjat i rätt så god tid, är inläst på materialet och jag har sex dagar på mig. Men jag får liksom inte ur mig det i skriftlig form. Kanske är det stress, kanske svårigheter att disponera och avgränsa och kanske är det ovana att skriva juridik.

Helt klart är att jag har en liten filur på ena axeln som hånskrattar riktigt högt och elakt åt min juridik-på-ett-hälsosamt-sätt-ambition. Den om att inte ställa så höga krav att det förlamar. Den om att vara nöjd bara jag blir godkänd. Den om att nattsömnen inte ska stryka med.

Jamen Glad Påsk då!

Dagens reakap

En svindyr bok jag behövde för mycket av för att det skulle gå att kopiera visade sig vara obehagligt sällsynt.

På sista stoppet, erkänt dyra studentlitteraturaffären, fanns ett exemplar. Utplockat till reahyllan. Nedsatt från 739 kr till 221,50 kr.

För bild, se föregående inlägg. Där har jag matchat fyndet med ett tiotal uppkopierade buntar i samma ämne.

...

Kaos

Just nu far olika juridiska fragment runt i huvudet. De tumlar om varandra och vägrar falla på plats i en någorlunda logisk ordning.

Ett logiskt samband

Allteftersom PM-ångesten ger skrivkramp börjar the crazy mind gå sin egen väg.

Aldrig har hemmafruandet känts så lockande. Den lilla världen, där inga kommunala bolag existerar.

Lirk och lur: vägen till relativ middagsro

Egentligen tycker jag inte man ska mixa och mosa mat till barn som kan tugga. Det är nyttigt att vänja sig vid olika smaker och konsistenser.

Men idag var jag trött. Och hade inte lust att tampas med att låta sonen välja på att smaka på den stora morotsbiten eller den pyttelilla. Eller hålla tummarna för att han fortfarande tycker om purjolök när han är så här stor.

Så jag grovrev rubbet i matberedaren. Fräste det i vitlök, buljongsmul och olja till oigenkännlighet. I med vitt matlagningsvin, tomatkross, lax och obskyr vit fisk. Till sist en rejäl skvätt helfet creme fraiche.

De kamouflerade grönsakerna gick ner. Ja, hela middagen flöt på otroligt avspänt med undantag för Lilla Skrutt som fick ett psykbryt på besticklådan och tillbringade den första delen i otröstligt gallskrik på golvet.

Det självpassande barnet

Lilla Skrutt glatt från köket: Ajajajajajaj!

När hon får syn på mig förtydligar hon genom att visa: Mamma, dä! Ajajajajaj!

Dä är i det här fallet spisvreden; samtliga fyra påslagna.

Kamikaze

Jag har provgått nya IKEA. Motströms. Invigningssöndag strax efter lunch. Med treåring. Utan vagn.

Dagens otippade

Att basgruppen inklusive jag själv gjorde vårt bästa seminarium på länge.

Att vi lyckades aprillura i hela seminariegruppen ett påhittat rättsfall som gav sökande av socialhjälp rätt till ersättning för tandblekning. Det ändrade utgången av en hel uppgift.

Att bästa t-shirten just nu kommer från Gina Tricot. Lagom figursydd, lagom ärm, lagom urringning, lagom lång, lagom pris, lagom många färger. I can go on forever.

Väldigt roligt

Fel dag att upptäcka att concealern tagit slut.

Lagom roligt

Ska på tjejmiddag hos en väldigt trevlig i min basgrupp i morgon.

Tydligen blir det utgång sedan. Får se hur jag gör med det. Min plan är middag, snickesnack och att därefter avvika när de andra går vidare ut i natten. Jag är lite för gammal för Snerikes men om jag inte håller i hatten finns det nog risk att jag inte kommer ihåg det förrän det är dags att gå upp till seminariet morgonen efter.

Babystep mot att sova som ett barn

Och då menar jag inte ett barn som håller på få tänder, har nattskräck, är sjuk eller fortfarande nattammar.

Har styrt upp två saker som jag skjutit på alldeles för länge:

Ringa CSN
Kontakta mödravården om ett papper jag behöver efter graviditeten med Lilla Skrutt.

Kvar att göra är dessvärre:

Läsa i kapp det jag missar pga sjukdom
Skriva 12-sidig PM på ämnet Kommunala bolag - möjligheter och begränsningar.

Tjuvlyssnat från frukostbordet

Skrämd röst: Neeeej, ät inte upp mig! Ät inte upp mig!

Sonen gör en strålande rolltolkning som röst åt guldmuslin, precis innan den resignerar inför sitt öde.

Dagens utbrott

Kan inte alla bara få vara friska ett tag nu? Va? Va?

Dottern är inne på sin andra förkylning på två veckor, jag på min tredje och sonen har precis blivit dålig.

Lilla Skrutt-skrutt

Lilla Skrutt ber att få lägga till

gasch som i glass
och möck som i mörk.

Hon matades med hallonglass i ett ljusdämpat kök för en stund sedan.

Vokabulär

Napp
Nin som i kanin
Ka som i katt
Mamma
Pappa
Namnet på storebror
Bilar
Busch som i buss
Napp som i knapp
Nosch som i nos
'ga som i öga*
'ja som i öra*
Mannen som i munnen*
Jäää som i igen
Gungagunga
Anna
Morfar
Farfar
Farmor
Lampa
Vovve
Bä
Gisch som i gris
Mackapacka
Lala
Ackaacka som i snigel, dvs lilla-snigel-akta-dig

*Nya för dagen

Läget

Inte så alldeles lysande. Snarare övermäktigt.

Har haft nära till tårar den sista tiden. Har varit sjuk och det tär på ork och humör med egen feber och nattvak med Lilla Skrutt, även om det inte är allvarligt.

Men jag halkar efter studiemässigt och har litegrann tappat sugen. Börjar fundera på om jag verkligen orkar.

Mamma fyllde år i dagarna och det känns. Är väl lite en del av problemet. Att jag skulle vilja ringa och bara ösa ur. Med henne i andra änden som lyssnar utan att säga att det finns folk som har det värre eller påpekar hur mycket jag har att vara tacksam över. Som bara bryr sig om. Som känner mig så väl att hon vet att jag vet att jag egentligen har det bra och inte behöver pekpinnar utan bara ett öra att ösa i en stund.

Projekt

Har lånat symaskin och nästan blivit klar med att förvandla en t-shirt till ett par ankellånga brallor åt Lilla Skrutt.

Tröjan var en sommarfräsch ljusblå-vit-rödrandig Bondelid från tiden det var helt inne att visa magen och kommer från min äldsta moster som fått den av min yngsta moster.

Apropå släkt så skulle mamma varit stolt, inte bara över hur jag rattar hennes symaskin utan också över att jag går i hennes spår och syr barnkläder.

Lovely

Sonen och jag skämde bort oss rejält idag.

Lunch på stan och sedan Lilla Spöket Laban på bio och lördagsgodis.

På stora torget var det bandyjippo med musik (Det här är som en fest mamma!) och som bonus en polisbil som demonstrerade polishund och en brandbil som demonstrerade eldsläckning.

Teletubbies-kväll

Dottern är varm trots febernedsättande. Har lite tajt med andningen trots näsdroppar. Och känner sig ynklig och övergiven i sin säng trots att jag sitter bredvid och sjunger eller pysslar.

Så vi har intagit soffläge: hon vilar med kaninen i famnen och jag syr ett par barnbyxor av en gammal tischa.

Mars

Seriöst, blir det inte vår snart måste jag köra min svarta jacka i ett färgbad för den börjar se dassig ut efter alla tvättar. Hur kan en vuxenjacka bli så smutsig att den tvättas två gånger i månaden? Jo:

Ett par förkylningar med upplyfta, ledsna och snuviga barn som gnuggar ansiktet mot axeln

En smörkladdig hand som griper tag i ärmen under hejdåkramen

Snömodd från Uppsalabuss

Tvättmedelsfläckar då tvättstugemaskinen inte centrifugerade som den skulle.

Mycket ska man höra

Följer ljudet av barn som har oerhört roligt en onsdagseftermiddag och hittar sonen i dockrummet. Han följer med, uppspelt och fnittrig.

Han är så ivrig att orden liksom snubblar ut: Vi lekte mamma, pappa, barn och då bajsade dockan i mitt öra! Flera gånger!

Attans

Har Loka slutat sponsra hemmafruarna?

Jag behövde höra snutten som ska låta precis som berättarrösten i serien men den kom ju inte.

Har hittat ett Youtubeklipp men det saknar ljud.

Dejligt

I kylskåpet: God leverpastej.
I brödburken: Riktigt rågbröd.
I skåpet ovanpå kylen: Påläggschoklad.

Äventyr

Stor och efterlängtad dag för sonen.

Hans avdelning skulle på utflykt, inte gå-utflykt utan buss-utflykt, till stora gymnastikhallen med skumgummihoppgropen i Fyrishov. Med gympakläder och ryggsäck med ombyte att bära själv.

Varning

Klicka inte här om ni har nyttiga saker ni borde göra i stället.

Veckan som är

5 seminarier mot vanliga 2 eller 3. 1 intervjubesök för att få komma med i en KBT-grej och 1 Våga-tala-kursträff. 4 basgruppsmöten, 1 Danmarksresa och 1 major shoppingrunda då syftet med Danmarkstrippen är att gå på bröllop och den här på något märkligt jag sitter still hela dagarna över lagboken-vis blivit för trång.

Iakttagelse

Det ryms otroligt många och starka åsikter i Lilla Skrutt.

Ja och nej ges verbalt uttryck för (mmm och nä!), liksom mer känslomässiga reaktioner ifall föräldrarna eller storebror inte omedelbart rättar till:

strumpan,
maten,
boken,
mössan,
nappen,
komma upp,
komma ner,
mata,
inte mata,
lägga upp på sked och ge henne i handen,
lägga upp på sked och lägga på sidan av tallriken,
komma ihåg att hjälpa till med ärmarna i tröjan
men inte hjälpa till att dra den över huvudet

Lättroad

En mörk kulörtvätt.
En mörk fintvätt.
Ylleprogrammet.

Tvättmaskinen installerades i morse.

Apropå förra

Som det präkto jag är ska jag försöka styra upp situationen i morgon. Har ingen aning om hur det kommer tas emot men jag känner att jag måste göra någonting.

Myteri

Vår fina klass håller på gå i bitar. Folk är arga, oroliga, uppgivna och irriterade.

Mer kan jag inte skriva men det är inte roligt alls.

Hypotes

Dagen D blir en skiljelinje i ett tänkt diagram över Lilla Skrutts olyckor, sex månader bakåt och sex månader framåt i tiden.

Idag lärde hon sig klättra upp i soffan själv.

Slut på ursäkter

Har koll på träningskläderna, skaffat ett nytt kort istället för det som förlagts och har skaffat ett schema.

Åhej.

Öga för detaljer

Sonen som tappert försökt hålla sig vaken för att se Melodifestivalsbidragen gav upp någonstans vid första bokstavskombinationen. Vid den andra bokstavskombinationen kvicknade han till när Martin Rolinski kom i bild.


Sonen yrvaket: Mamma, du brukar ha sånt hår ibland!


Det var nog det här han syftade på.

My precious

Vår bröllopspresentstvättmaskin är beställd och kommer nästa vecka!

Det var en oväntad present och alldeles underbar i sin genomtänkthet.

För, let's face it, även utan magsjukor så tvättar vi rätt mycket. Jag tycker det är trevligt att tvätta och vika kläder men jag föredrar att köra en maskin om dagen framför att stresstvätta sex maskiner på tre timmar i tvättstugan. Tvätta och hänga en maskin är så lite arbete att det knappt märks och vips har man en rutin där en stor del av hushållsarbetet blir gjort utan att man tänker på det.

Och så plockas ett irritationsmoment bort.

Kategorisering

Sonen: Mamma, är sköldpaddor skaldjur?

Mindre sur

I trygg förvissning om att ingen annan i basgruppen heller förstår något av kursboken har jag bokat mig på väntelista för den svenska kursboken från förra året som av någon märklig anledning är slut överallt i stan.

Jag har fördjupat mig i en liten sak som var kursbok på T1 men vars innehåll liksom försvunnit ur mitt medvetande. Det var absolut värt att lägga en fredagskväll på för nu börjar jag få strukturen klar för mig istället för att bara se små hattifnattfragment.

Min inte allra som mest brajta stund

Nytt rättsområde. EG-rätt.

Jävligt luddigt ämne och askass bok om ni frågar mig. Det var samma med folkrätten som jag nyss lämnade. Ingen läser årets kursböcker, alla försöker desperat låna förra årets för de är åtminstone begripliga. Dessutom är seminarieuppgifterna skrivna efter förra årets litteratur och studiematerial så det går inte att lösa uppgifterna utan dem.

Det är svårt att ta sig själv på allvar som jurist när man inleder med Wikipedia och Google i brist på idéer.

Jag är för sur för att lägga in en brasklapp om att det nog kommer lossna snart, så jag kommer med största sannolikhet få äta upp det här inlägget big time när jag kommer ur nytt-ämnes-förvirrings-stadiet jag befinner mig på.

Om en aktning högre än högsta möjliga på stegbilen

På hemväg från eftermiddagens utflykt träffade vi två brandmän i skogen som undrade om vi ville följa med till brandstationen i närheten för att titta närmare på alla fordon där. Bara så där!

Är jorden rund?

Jag har tänkt på det förut, hur barnvänliga de flesta poliser, brandmän och ambulansförare är när de inte har bråttom. De saktar in och vinkar när de ser en fascinerad liten storögd. Och att som nu: ordna en spontan visning av garaget på brandstationen eftersom barnen tycker det är spännande är mer än barnvänligt, det är ren godhet.

Bra hårdag

En kursare kände inte igen mig. Hela basgruppen undrade om jag hade klippt mig och två ville veta hos vilken frisör.

Och jag som bara tröttnat på tofs.

Det oh så fokuserade basgruppsmötet

Följande avhandlades:

helgens dejter; både de som blev av och de som ställdes in
cappuccinotårta
vita koftors användbarhet i allmänhet och användbarhet i februari i synnerhet
könssjukdomar
semlor
folkrättsläraren: hot or not?
folkrätt, i synnerhet humanitär intervention
hästhoppning
hårfärgningsmissar och - hissar
premiärvisning av foton på Lilla och Stora Skrutt
Fantomen
chokladsås med chili och ingefära

Tomorrow, tomorrow

I morgon är det nypremiär. Barnen ska till dagis, jag ska till bibblan och på basgruppsmöte.

10 dygn har det tagit att bli av med den här omgången magsjuka.

På programmet

Barnen sover, äkta maken är ute på hallaballojsan och jag har intagit bästa soffpositionen.

Är så glad över att maken kom iväg. I morse var det inte helt självklart då jag är förkyld med feber, men efter ett par timmars sömn och några Ibumetin så kände jag att det funkade. Med den lilla reservationen att han fick ringa hem och kolla läget efter konserten innan han försvann ut i Uppsalanatten.

Lite mera med

Det är lite udda att vara utan. Det där med Kånken förresten. Den här är som en liten pralin. En snygg pralin med tuffa specialfunktioner.

Samma nummer som förut.

Syskonkärlek 13

Sonen: Bjum, bjum Lillasyster! Öppna garaget!

Och Lilla Skrutt öppnar snällt garaget och kycklinggrytebilen parkerar. Det finns tydligen plats kvar i garaget. Reserverad plats för de bilar som storebror kör.

Hur det skulle bli och hur det blev

I kväll skulle jag:

gå på kursfest på Snerikes; och kanske känna mig gammal och udda och kanske ha jätteroligt.

Istället:

klorinsanera badrum

städa kök och vardagsrum

köra 3 diskmaskiner (Lilla Skrutt tömde burk- och bunkskåpet och är fortfarande inte smittfri)

köra 6 maskiner tvätt

ha lite ångest över att jag inte hinner plugga idag och knappt ens hinner på föreläsning i morgon

underhålla två pigga barn som är i magsjukekarantän (Lilla S är inte ens så frisk att man kan börja räkna till 48 timmar)

Skruttstatus

Stora Skrutt har attackkräkts hela natten.
Lilla Skrutt är förkyld med feber.

Min gissning? Tvärtom i övermorgon.

Kasta sig ut för ett mentalt stup: Check!

En fullsatt hörsal på HumC (förlåt, Ekonomikum...) rymmer 300 personer. Man behöver inte ha social fobi för att känna åtminstone ett visst obehag inför att yttra sig på föreläsningar där.

För mig har det känts så obehagligt att det varit helt otänkbart. Jag har därför satt som personligt mål att någon gång i livet klara det, medveten om att jag kanske siktade för högt. Att det skulle bli för svårt.

Men i tisdags besvarade jag en fråga från föreläsaren.

Brevis

Sonen har fått sitt första egna brev i dag. Ett stort ett.

I helgen var han ledsen och längtade efter sin favoritmoster, så jag lät honom rita en teckning som jag hjälpte till att skriva en hälsning på. Sedan fick han själv lägga den i kuvert, sätta på frimärke och posta.

Nu har favoritmostern skrivit tillbaka och det var väldigt uppskattat kan jag lova.

Jag mötte Lassie tror jag

I form av Englas Showroom-Engla.

Tyvärr bar hon inte någon av de stilrena och klassiska outfits man ibland ser på bloggen utan svart från topp till tå.

Halleluja!

Hela familjen har varit frisk en vecka.

Nöjd

Det gick tillräckligt bra för att jag ska känna mig nöjd. Gjorde en tungvrickare i början och fick starta om men sedan flöt det på.

Jag har blivit bättre på det svåraste. Att sänka kraven till en rimlig nivå. Se det jag klarar istället för att hänga upp mig på det som inte blir perfekt.

Ska det vara så här? Va...va?

Barnen har sovit som små små änglar hela natten.

Jag däremot har vaknat och vaknat och vaknat med varenda muskel i kroppen på helspänn (jag lär ha träningsvärk i morgon) och så nervös att min stackars mage undrar varför det gör så ont.

Hursomhelst. Jag är förberedd till tänderna och snart är det över. Men jäklars hur det är.

Gaaaah!

Toknervös. På ett sånt där hela jag bostavligen skakar-vis.

Tänk att formen gör sådan skillnad. Det är samma typ av uppgifter som vi alltid löser, med den lilla skillnaden att vi ska gå fram till tavlan och redovisa istället för att sitta ner. Och jag har lust att följa minsta motståndets lag och skolka.

Men det gör jag inte. Utan försöker byta perspektiv till ett "vad vill jag ha ut av det här seminariet"-tänk . Och jag vill egentligen prova att redovisa (åtminstone vill jag kunna göra det utan att bli så nervös och det kräver övning så med baklängesresonemang så vill jag prova) . Det finns ju rätt goda chanser att

a) jag inte gör bort mig alldeles genom att rodna, stamma eller säga helt fel, eller
b) det jag fasar för nu innan; rodna, stamma eller säga helt fel faktiskt inte är så farligt när det väl inträffar.

För jag har gjort just det: vågat chansa och tro att jag säger nåt fiffigt fast det inte var så fiffigt i allafall, snubblat lite på orden och ändå rätat ut det till slut. Och inte var det så farligt i efterhand.

Fast det är klart, det gjorde jag sittande. Inte i allas blickfång. Och here we go again...Gaaaah!

Om Kånken vore en mobiltelefon, vilken mobiltelefon skulle det vara?

Senaste offret för stora teknikdöden här hemma är min mobil.

Det är en väldigt basic fyra år gammal Ericsson så frågan är om det ens är värt att laga den.
.
En lista börjar utkristalliseras:

mp3
kamera
gärna billig
låg strålning

Jag är helt ointresserad av utseende och tuffa specialfunktioner.

Hjälp mig lite är ni snälla! Vad har ni och är ni nöjda?

Dagens på juristbibblan

Nytt lunchsällskap och oväntat djuplodande samtal.

Med en reflekterande människa försedd med självdistans och charm i svårslagen kombination.

Spåttifaj

Spotify är ju helt fantastiskt.

Just nu: onehitwonders från typ -95 och R.E.M.

Varde ljus

I kväll har sonen i princip för första gången sedan noshörningen gjorde entré somnat i sin egen säng.

För det vet ju alla att stora pojkar, som är tre år gamla som sonen ungefär, har en egen sänglampa som man kan ha tänd under godnattsagan och därefter släcka själv. När man vill.

Det är bra för föräldrarna med. För det är visserligen mysigt men inte så särdeles romantiskt att ha treåringen i mitten av sängen.

Vokabulär

Blä penna, mmm napp förklarade jag häromsistens.

Blä! sa Lilla Skrutt lyckligt och mäkta stolt.

Jag hoppas personalen på dagis blir vederbörligt imponerade.

Nejnejnej

Just som vi andats ut blev äkta maken dålig. Inte lika dålig som dotra men lördagskvällens härliga vuxentid blev raskt utbytt mot mindre trevliga aktiviteter.

Förskoleålderns fasa

Maginfluensa.

Än så länge är den enda drabbade dottern men sånt brukar mest vara en tidsfråga.

Jag tror dock inte på vinterkräksjuka och det baserar jag på att hon har suttit och sjungit och skrattat mellan varven. Gott allmäntillstånd och humör, avbrutet av kaskadkräks då och då.

Ah, the joy of motherhood. Eller fatherhood kanske jag ska säga då det var äkta maken som hade nattpasset.

Citat

"Att påstå att ett barn är trött är som att hälla i en vuxen kaffe"

Varsegoda, dagens visdomsord från äkta maken.

Fint fiff

Sonens nya intresse riktar sig inåt. "Så funkar du"-boken är snart sönderläst. Vid mut-emergency är bästa mutan att titta på vita blodkroppar som slukar bakterier på Youtube.

Ser framför mig skolåldern: Om du är duktig och kommer hem i tid till maten får du göra läxorna efteråt!

Helgens aktivitet

Sjuk igen.

Har jag extremt dåligt immunförsvar eller vad är det fråga om? Jag hade efterdyningar av förra förkylningen när feber och halsont gjorde entré i går.

Lördagens emotsedda 60-årskalas fick lämnas återbud till och istället blev det sov och snyt om vartannat.

Söndagsmorgon

Har fått sovmorgon och sitter i köket och väntar på att kaffet ska bli färdigt så jag kan ta en kopp och tidningen och smyga tillbaka till sovrummet.

Medan jag väntar tittar jag på övriga familjens äventyr i lekparken utanför. Rutschkana, gungor och stjärtlappsåkande.

En till

Lilla Skrutt går sjuttiotal

Bilden togs i november om jag inte minns fel, men eftersom min gamla dator havererade har jag inte orkat tjorva med att lägga in bilder från lånedator tidigare.

Lilla Skrutt

Idag var en stor dag för Lilla Skrutt.

Hon skulle nämligen vara utan förälder under hela dagistiden och dessutom äta lunch. Hon var ledsen när vi gick men vi stannade runt knuten och det tog inte ens en minut tills hon slutade gråta.

Rapporten från personalen vid hämtning var lugnande. Hon hade ätit bra och överlag går inskolningen finfint än så länge.

Hohoho

Nu är ju det här Expressens ledare men ändå.

De kriminella gängen hotar demokratin: bilbomber, åklagarhot, vittneshot samt kommunalt nämndarbete!

Det är faktiskt enormt roligt på ett lite raljant sätt. Här utnyttjar de sina demokratiska rättigheter som kommunmedlemmar; en rättighet som tillkommer var och en, men som nästan ingen vill utnyttja eftersom kommunalpolitiskt arbete för de flesta är så in i bängen tråkigt.

Det är väl ett initiativ som borde uppmuntras?

Tandborstning

Ena barnet blir argt när det är dags att sluta, det andra när det är dags att börja.

Sjukt trött

Det är intensiva dagar.

Först undervisning och möten fram till fyra, därefter självstudier med avbrott för middag och nattsaga.

Nu ska tre maskiner tvätt hängas och sedan kraschar jag för att orka upp till seminarium 08.00 i morgon. Upp kommer jag att komma, om jag har något begåvat att säga återstår att se.

Jo, och självklart är vi sjuka igen.

Mammalivets obegripligheter

Varför vaknar man 04.57 utan att kunna somna om fast man är aptrött och inte behöver gå upp förrän en timme senare?

Slagruta nästa

Jag funderar på om flera månaders handläggning i ett enkelt beslutsärende uppfyller förvaltningslagens krav på så snabb handläggning som möjligt.

Spontant så känns det som att det åtminstone börjar tangera gränsen för vad som är acceptabelt.

Men känns är inte ett så hållbart argument.

07.10

Jag och barnen har morgonmys med välling och barn-tv i soffan.

Maken tittar ut från sovrummet och blir tillbakaskickad: Ta en snooze så väcker jag dig när kaffet är klart.

Han såg så lycklig ut att jag för en stund kände mig som en sådan där god människa.

Lilla Skrutt

Lilla Skrutt hade sin första dagisdag igår. En och en halv timme nästintill ren glädje rapporterade äkta maken.

Hon hade hållit sig väldigt nära till en början men sedan gått iväg själv till ett annat rum och lekt en halvtimme med undantag för små check-ups på att pappa satt kvar.

Fullständigt normalt med andra ord.

På gång

Sitter hemma och pluggar bloggar lite idag.

Man får absolut mest gjort om man håller sig hemifrån, men jag är så förkyld och blir liksom stressad av att sitta i en läsesal där 50 huvuden koncentrerat böjts över böckerna och sedan behöva nysa och snyta mig hela tiden.

Är alldeles, alldeles lycklig över seminariet i morse. För en vanlig student var det inget särskilt, insatsen jag gjorde, men för mig var det stort.

Det fanns så många alternativ på vad som skulle ha kunnat hända: Jag hade kunnat få en panikattack och varit tvungen att gå ut. Jag hade kunnat sitta kvar och vara tyst och så nervös att jag inte lärde mig något alls.

Och så haffade jag första uppgiften och drog den. Lite stolpigt, och ordsnubbligt om man ska vara kritisk. Men tillräckligt klart för att duga. Sedan deltog jag i diskussionen med två inlägg och läraren sa att det var bra frågeställningar. Det var oerhört skönt med den bekräftelsen efter så lång bortavaro från juridiken.

Seminarium

Det gick tokbra!

På rikt

Nu gäller det. Första seminariet. Jag är inte alldeles livrädd men har svårt att få i mig frukosten.

Försöker hålla mig till det bästa tips jag fick av KBT-terapeuten: att fokusera på vad jag vill ha ut av seminariet, vad jag vill ta med mig därifrån. Istället för på att jag är orolig.

Metakänsligt

Jag har dåligt samvete för att jag inte har dåligt samvete.

Är det bara jag som är överlycklig över att få göra något annat än att vara föräldraledig?

Jag har bekanta med barn i samma ålder och de har minsann råångest över att lämna på dagis och att inte träffa telning på flera timmar. Känner inte igen det alls; däremot känner jag att de tänker rätt och jag tänker fel. Att jag är onaturlig på något sätt.

Oh no.

Jag är sjuk idag. Men har åtminstone inte influensa.

En bra sak är väl att jag antagligen är pigg på måndag och kan vara med på seminariet.

Fredag

Jag har så roligt om dagarna. På riktigt, helt utan ironi.

Idag hade jag första basgruppsmötet och det gick bra. Jag var ganska nervös över att underprestera i förhållande till de övriga men det visade sig vara obefogat. Jag tycker nog om jag får säga det själv att jag var väl förberedd och hade koll. Förvirrad koll i och för sig men det är okej.

Dagens tråkigaste var för övrigt den långa väntan på vaccinationsbyrån men det kommer kännas så värt det när jag inte behöver lägga en vecka på att ha influensa.

Två dagar in på terminen

Jag lär äta upp det här inlägget ungefär vid tentadags men just nu är det bara roligt. Ta en sådan sak som att kunna sitta tre timmar i sträck på biblioteket. Att kunna sätta sig in i det man läser och tänka klart sina tankar.

Oj oj oj

När jag kom hem klockan fem stod middagen på bordet, barnen kvittrade och bredvid middagen på bordet stod en överraskning. En pluggpresent från familjen sa äkta maken.

Det var en bra överraskning kan jag meddela. Nu har jag nämligen en egen bärbar dator igen, efter den förra som kraschade.

Fokus på väsentligheter

I morgon startar min kurs och jag har inget att ha på mig.

Dilemma

Det går inte att skriva helt fritt när så många jag känner läser bloggen.

Så länge allt är tiptop är det inga problem men när tankarna tangerar mörkare områden är det bäst att hålla tassarna borta från tangenterna.