måndag 2 november 2009

Vackert

Jag tog en fråga som ingen annan kunde och glänste lite. Sedan fick jag en följdfråga och det tog stopp. En som kunde följdfrågan var irritationsmomentet, som fick en följdfråga varpå det tog stopp.

Vi fick ögonkontakt. Ett ögonblick av samförstånd och ett leende.

2 kommentarer:

Kerst sa...

AHA det kanske bor en ofarlig liten person där bakom trots allt ;)

Mina sa...

Oh no. Det är en väl långtgåendetolkning. I detta fall får man vara nöjd med lite r.e.s.p.e.c.t. även om den varar i blott ett ögonblick.