Den däringa hetsen

När jag började plugga igen svor jag liksom dyrt och heligt på att inte bli betygsfixerad utan vara nöjd med att bocka av poängen och ta examen.

Nu sitter jag lik förbaskat och väger en förstörd sommar mot ett dåligt betyg. Inget av alternativen lockar.

Avslutningstider

På sonens avdelning har skramlingen till den gemensamma personalpresenten gått överstyr.

150 kr per barn var första förslaget. De fyra fröknarna skulle få presentkort på en restaurang.

Vad hände med en tjuga och blomsterkvast?

Dag 11

Fortfarande ont i halsen och öronen. Ingen som helst ork.

Tillkommit: ögoninfektion och hosta from hell.

Hejdå sommarledighet, hejhej augustitenta.

KH-helgen

Äkta maken - omtänksam som vanligt - tänkte att jag skulle uppskatta att få tentaplugga i lugn och ro så han tog med sig barnen på äventyr med hemkomst söndag.

Nu kommer barnens farföräldrar få lyssna på dotterns nya: treordsmeningar. Sonen ser fram emot att få lattja med Falukusinerna och att träffa sin farfar och farmor som han längtar efter ganska ofta hemma i Uppsala.

Mycket vill ha mer

Först blev jag jätteglad för en sjua. Sedan när jag hörde åttakandidat blev jag ändå lite besviken över att inte ha fått en åtta.

Men kritiken var befogad. Jag hade i princip inte letat egna rättsfall utan enbart gått via hänvisningar i litteraturen och det är klart att det bör synas i bedömningen.

Point taken.

Härmed geniförklarar jag mig

Oppositionen är gjord. Jag hade ju det här att brottas med. Läraren gav mig högsta möjliga poäng på oppositionen, och förklarade det med att det är oerhört svårt att opponera på en uppsats med stora brister men att jag gjorde det bra.

Min PM då? Man kunde få som minst 2 poäng och som mest 8. Jag fick 7. Läraren sa att det var en 8-kandidat men att jag skulle ha letat duktigare efter rättsfall för full pott.

Jag är otroligt glad och stolt!

Läsvärt

Om Vojakkala.

Den där norrmannen

låter väldigt mycket som Elias & the Wizzkids. Om man tänker bort fiolen.

Retfullt

Jag har vaccinerat mig mot influensa.

Om att tycka synd om sig

Paracetamol i kombo med ibuprofen tar inte ner febern längre än till 39 grader.

Men jag blir ompysslad ordentligt åtminstone och är för sjuk för att ha tentaångest.

Alltid något.

Uppgiven och stressad

38 graders feber, huvudvärk, muskelvärk och ledvärk trots febernedsättande/smärtstillande. Skulle inte Ipren lindra just det? Är jag lurad av en trallande värktablett?

Nu har jag tentaångest på riktigt. En veckas studier har precis försvunnit då barnen har varit rejält dåliga och nu kommer ytterligare tid försvinna.

Vad göra?

Akta sågen

Jag är farligt nära att ta fram sågen.

Den PM jag ska opponera på är

full av stavfel, grammatiska fel, felanvända begrepp, satsradningar, syftningsfel; här och där så pass att det krävs omänskligt god vilja att begripa vad som menas.

dispositionen är så hoppig att det är svårt att hitta mer än små röda tussar av det som borde varit en tråd.

citat, käll- och notanvändningen har jag bara hunnit använda getögat på men rent allmänt är det inte så bra att lägga till egna funderingar mitt i citat, att hänvisa till litteratur utan sida och att inte skriva ut hela boktitlar.

uppgiften var att jämföra a) med b) och jag har fått en redogörelse för a).

ämnet är inte ordentligt avgränsat och den avgränsning som gjorts följs inte, vilket gör att slutsatsen innehåller saker som i inledningen sades skulle utelämnas.

Jag vet inte riktigt hur jag ska lägga upp det här utan att det blir totalsågning.

Nä men det här går ju inte

Ont i halsen och börjar känna mig varm.

Inte så konstigt med tanke på hur barnen mått sedan en vecka tillbaka men med stortenta bakom hörnet och oppositionen på tisdag finns ingen tid till att vara sjuk.

Akademisk mops

Det känns som att mopsa sig, det här med att opponera på andras PM.

Det är inte självklart innan man har provat men det är lättare att opponera på ett bra arbete än ett dåligt eftersom det inte får urarta till en sågning.

Jag är visst inte 20 längre

Igår hade vi ett roligt basgruppsmöte på lokal.
Idag har jag huvudvärk.

Sådärja

Stora barnskoinköpsrundan är avklarad och jag har hittat ett par värdiga ersättare till mina nu för stora Vagabondballerinas. Nämligen samma slags fast årets uppdaterade modell. Inga märkvärdigheter men fina inga märkvärdigeter.

Har också hittat ett par byxor i en sån fantastisk färg att det inte gick att motstå, trots att det är en linne - bomullsblandning och jag egentligen letade efter rent linne. Men färgen, färgen, färgen! Den är en sådan som inte bara matchar utan tar fram det bästa i färgen på topparna jag brukar använda.

Kvällens

Inte bra.

När går sorgen över? Oftast när jag tänker på mamma är det i presens, kanske på en lång resa, antagligen med möjlighet att läsa bloggen så att hon hänger med lite i vad som händer.

På den nivån fungerar det att tala med barnen om henne och att gå vidare med mitt liv.

Men sedan. Ibland. Så slår det mig att hon faktiskt är helt borta. Att jag aldrig mer kommer träffa henne. Och den insikten gör så jävla ont.

Allting stannar för en stund och jag är tillbaka vid dödskampen, eller livskampen snarare för hon ville inte dö, på sjukhuset de där sista dagarna med hennes smärta och tankar jag hade som jag har svårt att förlåta mig för. När det blev som värst och jag visste att det inte skulle gå ville jag bara att det skulle vara över snabbt. Inte för hennes skull utan för att jag tyckte det var så svårt.

Det är svårt att tänka sig henne som död trots att jag höll henne i handen en stund efteråt. Helt omöjligt att ta in att hon som var så nära och så larvigt nyfiken att det inte gick att hålla något hemligt inte har en susning om att hon fått en dotterdotter eller att jag har gift mig. Eller att sonen tycker att de sista byxorna hon sydde i en storlek som precis blivit lagom är jättefina. "Mamma, jag tycker min mormor är jätteduktig på sy såna här byxor!"

Ytterligare dagens

18-månaderskontroll: 12 kg och 82 cm lång.

Hennes framtida längd uppskattades till min på ett ungefär vilket innebär att hon kan spara mycket pengar på flitig syslöjdsnärvaro med tanke på alla kläder hon kommer få lägga upp. Om inte de vanliga kedjorna anammar den trevliga amerikanska modellen med petite-storlekar förstås.

Surprise

Lunchplanerna var osynkade så dottern fick dela en otroligt nyttig tallrik med mig.

Säkra kort: kyckling, youghurtdressing och tomat

Mer oviss utgång: quinoa

Dagens överraskning: rödkål och selleri

Den närmsta framtiden

Ett fåtal seminarier kvar den här veckan och nästa.
Opponering på uppsatsen om två veckor.
Tenta om en månad.

Idag ska jag göra en ordentlig arbetsplanering inför det som är kvar av terminen och efter det vet jag hur stressad det är befogat att vara.

Sista april

Sillunch i solen med hela familjen och bekanta i området vi bor. Barnen spelade fotboll när de ledsnade på att sitta med och det var en måttlig, eller snarare försiktig, tillställning.

Därefter Uplands galopp. Sol i trädgården, gamla vänner som man ser en gång per år och vis av ålder varannan lättöl, varannan mellanöl.

Det fina med sista april är att galoppen slutar tidigt på kvällen och även om man går vidare en sväng efteråt så är man färdig för hemgång vid åtta-niosnåret på kvällen. Med andra ord är man pigg dagen efter eftersom man kommer i säng så tidigt.