Om

Om man har haft en riktigt jobbig graviditet och har ett planerat kejsarsnitt ett visst datum och värkarna startar fyra dagar innan. Då blir man både lättad och glad.

Men då kan det vara så att förlossningspersonalen tycker det är en god idé - ja faktiskt den bästa och framförallt enda möjliga idéen - att ge värkstillande och smärtlindrande de fyra återstående dagarna för att slippa planera om.

Då kan ett rejält sammanbrott vara en möjlig lösning.

Just sayin´.

Å äntligen

Efterlängtad lillebror.

Uppgradering

Om man vaknar på natten av att man är vinterkräksjuk, exempelvis en vecka före förlossningen. Då blir man inte så glad. Då tänker man nämligen att sannolikheten för att hela familjen både ska hinna bli sjuk och frisk innan förlossningen är sisådär fifty-fifty.

Därför blir insikten om att det bara var ett uppgraderat gravidillamående väldigt välkommen.

Nämen vad nu då?

Illamåendet är tillbaka. Ärligt talat. Med en dryg vecka till bebis så känns det lite onödigt.

Pedagogiskt misslyckande

Om äldre dam siktas på busshållsplatsen med nittiotalist-Nokia i näven, svara under inga omständigheter ja på frågan om att hjälpa till med mobilbiljetten.

Chansen är stor att damen

1) inte vet hur man skickar SMS
2) aldrig hört talas om SMS
3) istället erbjuder sitt telefonnummer
4) det gravida tålamodet tar slut.

Ljuv musik

Barnmorskan: Om du tycker att det blir outhärdligt så kontaktar du mig så försöker jag få förlossningen att tidigarelägga snittet ett par dagar eller en vecka.

Inte alldeles nöjd

Vecka 33.
Hosta sedan 3 veckor tillbaka.
Bonus i natt: influensa.

Nackdelen med graviditet just nu- förutom det uppenbara: att lungorna trycks ihop och man hostar tills man kräks- är att alla hjälpsamma medikamenter är förbjudna.

Alltså har jag fått Mollipect istället för Cochillana och håller tillgodo med Panodil istället för Ipren.

Som bäst får jag ner febern till 38 grader.

Nedslag i någon annans verklighetsuppfattning

Manlig läkare: Så du behöver en sjukskrivning. Och du har ett, nej, två barn. Vem ska se efter dem då?
Jag De går på dagis..?
Manlig läkare: Ja men hemma? Hur ska det gå?


I sjukskrivningsintyget: Maken hjälper till med barnen.

Ultraljud

Cirkusbebisen mår finfint. Och vi vet vad det är för slags. Tror vi. Barnmorskan var så säker som man kan vara utan att lämna garantier.

För ett par veckor sedan ville båda barnen ha en lillebror. På sistone har nyblivna treåringen intagit en mer oppositionell attityd till det mesta i tillvaron och följaktligen har hon svängt till att önska sig en lillasyster.

De små

Har varit på ett första ultraljud och cirkusbebisen stod på huvudet och vinkade. Begåvat med tanke på den ringa åldern 14 veckor. Efter det kändes det tillräckligt säkert för att kunna berätta för barnen att de ska få ett syskon.

Lilla Skrutt som är bitter över att vara lillasyster och inte storebror är något blidkad av att hon kommer att bli både storasyster och lillasyster.

Att hon inte är en pojke är hon fortfarande lite sur över.

Söndag

Studiemotivationen är fortfarande helt borta. All annan motivation också.

Den som myntade begreppet det välsignade tillståndet borde få leva på surströmming med vaniljsås ett helt år.

Illamåendet är bättre men inte bra, håret är risigt, hyn ser ut som ett månlandskap, tröttheten påtaglig och jag saknar min gamla garderob eller snarare innehållet och jag trivs faktiskt inte alls med att gå upp i vikt igen.

Delaktighet

På morgonen får jag oftast sova och när jag vaknar är det med te, smörgås och tidning på sängen.

Illamåendet känns lättare att stå ut med då.

Inte bara för att just vila och mat innan uppstigning förbättrar tillståndet något makalöst, utan för att det ligger en sådan omtanke bakom. Vi väntar barn tillsammans. Krämporna är inte bara mina att bära.

Dagens längt

Kalops.

Dagens desperata

Skulle kunna döda för konserverade persikor. Kan inte sluta tänka på dem. Hjälpsamme maken gjorde ett försök i lilla kiosken men de som fanns hade bästföredatum för ungefär ett år sedan.

Jag är nu mycket nära mitt första gravida sammanbrott.

Längtan

Har fullständigt snöat in på pizzasallad från kjorren och nu när lilla burken är slut har jag inte långt till tårarna. Själva salladen i salladen är god förstås men dressingen. Åh. Jag skulle kunna dricka den i stora klunkar.

Dagens lista

1. Illamåendet. Nuff said.
2. Boten mot illamåendet (äta hela tiden med punkt tre som följd).
3. Den antipiffigaste hösten på åratal. Ingenting, jag skojar inte, ingenting passar längre. Inga stuprör, inga överdelar. Och jag vägrar gå till juristbibblan i mjukisbrallor.