Det går inte att skriva helt fritt när så många jag känner läser bloggen.
Så länge allt är tiptop är det inga problem men när tankarna tangerar mörkare områden är det bäst att hålla tassarna borta från tangenterna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det där känner jag igen väldigt tydligt... det ÄR verkligen ett dilemma... ibland tänker jag att jag ska starta en helt anonym blogg, men vem i hela världen skulle hitta den?!?! så... jag vet hur rörigt det känns/är... *styrkekramar*
Aldrig blir vi så hårt dömda som av oss själva...
För det mesta brukar inte de stora sanningarna om oss och våra jobbiga tankar vara till väldiga överraskningar för våran omgivning.
Tänk själv hur mycket du vet om de du känner utan att de sagt nåt om sakernas ordning.
För övrigt kom ihåg att du är älskad i vått och torrt, av många, jag råkar veta detta.
Fast dilemmat känns självklart igen.
Märks det väldigt tydligt att jag fiskar eller...
Kramar kusin k
Tack!
Ofta är det ju när man är lite låg som man verkligen behöver skriva så det är dumt på så sätt också.
I hear you..
Hoppas du hittar ut snart.
Kram k
Skicka en kommentar