Nu gäller det. Första seminariet. Jag är inte alldeles livrädd men har svårt att få i mig frukosten.
Försöker hålla mig till det bästa tips jag fick av KBT-terapeuten: att fokusera på vad jag vill ha ut av seminariet, vad jag vill ta med mig därifrån. Istället för på att jag är orolig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar