När jag var liten hade jag nästan bara ärvda kläder. Framförallt efter två killkusiner som var både äldre och större; med resultat att jag fick ha utsvängda manchesterbyxor i skolan 1987. Har man någon som helst koll på sitt 80-tal så förstår man hur det kändes.
Det här med ärvda kläder har blivit lite känsligt.
De kläder jag nu packar upp efter sonen är fulla med matfläckar som inte gått bort i tvätten och ser ganska sjaviga ut och jag får liksom en skolgårdsklump i magen av att dottern ska ha dem. Att använda som reservkläder - absolut - men hon behöver nytt också. Dessutom har jag sett fram emot att klä henne i klänning och fina svala tunikor i sommar så det är ju bra tajming.
Så jag browsar barnkläder för fullt på nätet. Är fortfarande hängig så det är sysselsättning på lagom nivå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar