tisdag 23 februari 2010

Varför påklädnaden inför hemgång ter sig oändlig

Om man som Lilla Skrutt har, låt säga, gula strumpor med ugglor på. Om nämnda ugglor blir så rädda för Lilla Skrutt att de inte törs komma fram ur benen på overallen. Då har man en möjlig förklaring.
Upplagd av kl.
Etiketter:

2 kommentarer:

Kerst sa...

känner med dig, väl formulerat

23 februari 2010 kl. 18:08
Mina sa...

Det är liksom oerhört svårt att inte uppmuntra henne genom att börja asgarva. Så himla mycket i huvudet på henne hela tiden och eftersom hon allrasomoftast delar med sig så får man viss inblick. :)

Man får spela med lagom. Typ informera strumpugglorna om att Lilla S är snäll, jättesnäll faktiskt och inte alls farlig. Men börjar man skratta så kan man ge sig på att ugglorna utvecklar rädsla för mamma, skorna, hyllan, allt.

25 februari 2010 kl. 11:58

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)