Syskonen

Sonen föreslog att lillebror skulle heta Gullegurkan eftersom han är så söt.

Han är så förtjust i nytillskottet. En smekning här, lite småprat där och så ett finger i bebisnäven som håller hårt fast.

Lillebror i sin tur är vaken längre perioder när syskonen är hemma och fyrar av spontanleenden när han hör högljudda lekar. Det är så alldeles uppenbart att det är välbekanta ljud för honom.

Dottern däremot är mer avvaktande. Det är inte förvånande. Hon är mammig, inne i en så kallad utvecklingsperiod* och är den som får sin roll i familjen mest omprövad som före detta minsting. Hon får ta det i sin takt, diskret övervakad så att tillfälle till tjuvnyp inte ges.

*4-årstrots, minst ett utbrott dagligen.